evida - Vad ska man säga..

Jo nämligen detta: Man ska vara tacksam att man lever. Att man har ett hem att komma till. Att man kan hitta ett headset när man börjar oroa sig för brain damage (I-lands problem oh yes). Att jag kan sitta vid denna datorn och känna lycka sorg längtan..osv. Saknar min stockholms brud. Det känns lite konstigt att inte träffat henne på över en vecka och hon kömmer inte förns på onsdag. Ändå är det "bara" över en vecka. Tiden med henne har känts som en längre tid, men vi har faktiskt bara känt varandra en kortare tid. I alla andras värld är denna tid ingenting, men för mig är den mycke. Vill lära känna henne mer! Nu! Hon kommer som sagt på onsdag och gud vad jag längtar, kan ma känna abstinens för annat?!:) Är så rädd att jag ska vilja för mycket, känns som att jag vill att allt ska hända nu på en gång. Men tanken på att jag förhoppningsvis får lära känna och "ha" henne en längre tid framöver får mig att känna lugn, det kommer att finnas tid!...good shit!

Annars har jag pratat med marie om den stora dagen. Helt sjukt, hon ska för feun gifta sig snart..dame! Min marie, vem kunde ha trott det:O) Fixar med låtar för fullt, det blir nog en i kyrkan å en på festen...hur det går är en annan sak:)

Va förbi min Peter i morse å fick en kopp kaffe, är helt sjukt imponerad på hans jobb med köket! Det kommer att bli hur snyggt som helst. Snacka om vilka middagar och fester vi kommer att ha där! Blir ni bjuden är det bara å köm:Op

Borde vara trött nu i och med att jag vaknade just före 0600 imorse men känner inte riktigt för att sova än. Duscha blir nog bra! tata!

"Vad spelar det för roll om du vinner hela världen men förlorar dig själv?" det viktigaste..känn och lev!