frihet!

Mamma vart äntligen, som hon själv sa, frisläpp från sjukhuset. Har spenderat istorsett hela dagen med dom. Tvätta städa, fika, äta, handla, fika litemera och surra. Mina föräldrar är så fantastikt fina tillsammans...åh.. tänk att man kan vara ny kär efter 47 år som gifta! Pappa sa idag:- Tänk att jag får krypa isäng varje kväll med min gumma.  Men det bästa han sagt va när vi va på akuten med mamma. Han satt å tittade på ekg kurvan och funderade på vad det va. Mamma säger då till honom: -Sluta titta där, du blir bara förvirrad och disträ (ssk satt då och satte nål på henne). Då tittar pappa på mamma å säger ungefär såhär:- Näh jag vill bara titta på min flickvän sen 47 år tillbaka, och stor ler mot henne. Dame jag ska bli som han..han är min idol och dom är mitt mål!


När jag blivit 68 eller dylikt önskar jag inget annat än att få hålla om min älskling å hjälpa till stolen när benen inte orkar mer. Eller tvärt om om det sku va så.. Ett stabilt stöd:)


"En av människans äldsta behov är att ha någon som undrar var man är när man inte kommer hem på kvällen."

Fem minuter

Jaha...Dame! Sista tiden har verkligen varit en sekunds skilnad mellan himmel och nästan helvete.
Stockholm bruden nivet, vi är inte tillsammans längre... Vad betyder ordet tillsammans el singel? Enligt mitt tycke så är man inte singel när man har sitt hjärta hos en människa, eller när man bara kan tänka sig vara med en person. Så..näh jag är inte singel.. Trots motgångar och stora feta betong grisar på vägen så vet jag att det kan funka. Är det bara en illusion? Inte vet jag men jag njuter av känslan så länge den varar! Vad annars ska man göra?! Ni har nog hört talas om min sk "magkänsla" som har änsålänge haft rätt alla gånger och jag känner den nu oxå. Någon gång ska man ha fel, men just nu kan jag inte göra annat än att tycka om henne och leva, sen får framtiden visa vad som hända skall. Jag säger inte att jag kommer att sitta som en liten hundvalp å längta efter henne å vänta på hennes beslut men just NU kan jag inte göra annat än att känna. What else to do?!
Sen har min mamma blivit sämre i sin sjukdom. Parkinsons. När jag hörde pappa ropa från nedre våningen hos brorsan att mamma ramlat ihop (igen) fick jag sååå sjukt mycke adrenalin i kroppen men samtidigt rädsla och panik. Vet att jag pratade med stockholms bruden typ 15 minuter efter jag eller vi bestämt att vi sku fara in på jobbet men minns inte riktigt vad jag sa...måste nog fråga henne.. Det va så skönt när jag ringde å pratade med Ulrika på jobbet om mina funderingar och för att fråga hur läget på jobbet va då, och HON bestämde att vi sku komma in. Gött nannting att släppa ansvaret en stund!
Mamma ligger fortfarande inne och dom kollar upp henne och hennes mediciner för fullt, det må jag säga att det va på tiden!! Fick se henne med rullator för första gången idag...dame..det gjorde ont..Hon börjar verkligen bli gammal och sjuk. Vad gör man när man inte vill inse?

Nu till roligare saker.
Har idag bokat biljett till malmö nästa onsdag. Längtar efter att få komma dit. Vår, lite mera värme, gå till möllevångstorget å köpa frukt, spela piano, dicka kaffe på balkongen medans stina är på jobbet..Sweet!
Självklart ska det vi gött nannting att träffa stina och få prata ikapp om vad som hänt i sverige och i utlandet. Me like!



Måste försöka sova nu, morgon dagen väntar!

"Livet består av illusioner. Bland dessa illusioner blir vissa bestående. Det är de som är verkligheten" Så sant så sant..

Vad ska man säga..

Jo nämligen detta: Man ska vara tacksam att man lever. Att man har ett hem att komma till. Att man kan hitta ett headset när man börjar oroa sig för brain damage (I-lands problem oh yes). Att jag kan sitta vid denna datorn och känna lycka sorg längtan..osv. Saknar min stockholms brud. Det känns lite konstigt att inte träffat henne på över en vecka och hon kömmer inte förns på onsdag. Ändå är det "bara" över en vecka. Tiden med henne har känts som en längre tid, men vi har faktiskt bara känt varandra en kortare tid. I alla andras värld är denna tid ingenting, men för mig är den mycke. Vill lära känna henne mer! Nu! Hon kommer som sagt på onsdag och gud vad jag längtar, kan ma känna abstinens för annat?!:) Är så rädd att jag ska vilja för mycket, känns som att jag vill att allt ska hända nu på en gång. Men tanken på att jag förhoppningsvis får lära känna och "ha" henne en längre tid framöver får mig att känna lugn, det kommer att finnas tid!...good shit!

Annars har jag pratat med marie om den stora dagen. Helt sjukt, hon ska för feun gifta sig snart..dame! Min marie, vem kunde ha trott det:O) Fixar med låtar för fullt, det blir nog en i kyrkan å en på festen...hur det går är en annan sak:)

Va förbi min Peter i morse å fick en kopp kaffe, är helt sjukt imponerad på hans jobb med köket! Det kommer att bli hur snyggt som helst. Snacka om vilka middagar och fester vi kommer att ha där! Blir ni bjuden är det bara å köm:Op

Borde vara trött nu i och med att jag vaknade just före 0600 imorse men känner inte riktigt för att sova än. Duscha blir nog bra! tata!

"Vad spelar det för roll om du vinner hela världen men förlorar dig själv?" det viktigaste..känn och lev!

RSS 2.0